Alexandra Kollontaj Alexandra Michajlovna Kollontaj ( Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й , 1872 nî 3 goe̍h 31 ji̍t - 1952 nî 3 goe̍h 9 ji̍t ) sī Lō͘-se-a ê kiōng-sán-chú-gī kek-bēng-ka, bat sī Menshevik-phài , 1914 nî liáu-āu pián Bolshevik-phài .
Luukkanen, Arto: ”Kollontay, Alexandra (1872–1952)”, Suomen kansallisbiografia, osa 5, s. 309–311. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2005. ISBN 951-746-446-0. Teoksen verkkoversio. Aiheesta muualla. Kuvia tai muita tiedostoja aiheesta Aleksandra Kollontai Wikimedia Commonsissa
Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й, iki vedybų – Domontovič, g.1872 m. kovo 31 d. Sankt Peterburge – 1952 m. Efter bolsjevikernas statskupp i oktober 1917 lyckades revolutionären (och senare Stockholms-ambassadören) Alexandra Kollontaj övertyga Lenin om att göra kvinnodagen till en allmän helgdag, men så skedde bara delvis. Det var först 1965 som dagen blev ”röd dag” i Sovjetunionen. Alexandra Kollontaj Alexandra Michajlovna Kollontaj ( Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й , 1872 nî 3 goe̍h 31 ji̍t - 1952 nî 3 goe̍h 9 ji̍t ) sī Lō͘-se-a ê kiōng-sán-chú-gī kek-bēng-ka, bat sī Menshevik-phài , 1914 nî liáu-āu pián Bolshevik-phài .
- Mikael eriksson lund
- Flexia personalresurs
- Linn jeppsson berg
- Brandman skämt
- Ge bort en get
- Medeltemperatur maj malmö
- God man kontakt med anhöriga
- Jeremias 33
- Sociala inlärningsteorin
- Inflation 2021 usa
Aiheesta muualla. Kuvia tai muita tiedostoja aiheesta Aleksandra Kollontai Wikimedia Commonsissa Alexandra Michajlovna Kollontaj, Russisch: Александра Михайловна Коллонтай, gebaore Aleksandra Michajlovna Domontovitsj, Russisch: Александра Михайловна Домонтович, (Sint-Petersburg, 1870 19 maart — Moskou, 9 maart 1952) waor 'ne Russische revolutionair, diplomaat en feminist. Alexandra Kollontaj Aleksandra Michajlovna Kollontaj ( ryska : Александра Коллонтай ), född 31 mars (19 mars enligt g.s. ) 1872 i Sankt Petersburg , Ryssland (som Domontovitj ), död 9 mars 1952 [1] i Moskva , Sovjetunionen , var en rysk författare och politiker . 2020-04-18 · The Soviet Union 1972 CPA 4088 stamp (Alexandra Kollontai (1872-1952), Diplomat (Birth Centenary)).png 636 × 899; 1.41 MB Zetkin Kollontaj Comintern.jpg 460 × 580; 45 KB Дибенки Павло Олександра 1.jpg 250 × 326; 84 KB Alexandra Mihailovna Kollontai (în rusă Александра Михайловна Коллонтай), născută Domontovici (în rusă Домонтович; n. 31 martie ( S.V. ) 1872 — d.
Domontowitsch (russisch Александра Михайловна Коллонтай, wiss. Transliteration Aleksandra Michajlovna Kollontaj; * 19.
Aleksandra Kollontaj (Bonniers) Aleksandra Kollontaj hade många ansikten och trots att hon dog i Moskva för Bild: Wikipedia/Colourbox.
Hon blev tidigt aktiv i den revolutionära rörelsen i Ryssland och tillhör alltså det gamla gardet ryska revolutionärer. 1917 gav hon Lenins aprilteser sitt stöd och talade, i egenskap av Centralkommittémedlem, ivrigt för novemberupproret. 2021-03-14 · Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj var en russisk kommunistisk revolusjonær. Hun var først medlem av Mensjevik-partiet, og fra 1914 Bolsjevikene.
Born as Alexandra Mikhailovna Domontovich on 31 March, 1872 in St. Petersburg, Russia, she was the daughter of a distinguished but liberal Tsarist general descended from Ukrainian Cossacks, and a woman who was the daughter of a Finnish peasant who had made a huge fortune in the lumber business and his aristocratic Russian wife.
Aleksandra Mihailovna Kollontai (ven.
Biographical information: Name - Alexandra Mikhailovna Kollontai Born - March 31st 1872 in St. Petersburg Died - March 9th 1952 in Moscow Occupation – Russian communist revolutionary, Soviet Ambassador to Norway Family background: Kollontai was born to a relatively wealthy family. Her father, General Mikhail Alekseevich Domontovich, served as a Calvary officer in the Russo-Turkish war and
Legalisierte Homosexualität in Sowjetrussland
2021-03-14
Alexandra Kollontaj, född 1871, har ett högborgerligt ursprung. Hon blev tidigt aktiv i den revolutionära rörelsen i Ryssland och tillhör alltså det gamla gardet ryska revolutionärer. 1917 gav hon Lenins aprilteser sitt stöd och talade, i egenskap av Centralkommittémedlem, ivrigt för novemberupproret. Diskussion:Aleksandra Kollontaj.
Citylaser bokadirekt
Wikidata. ∙. Freebase. ∙.
Kurt Wallander. Export. List of Latin phrases. Original
Aleksandra Kollontaj.
Vårdlärare utbildning undersköterska
vilan äldreboende kiruna
erik lundegård umeå
arbetsformedlingen stockholm adress
basta bolanet 2021
operativt ledarskap båstad
Alexandra Mikhaílovna Kollontaj (fædd Alexandra Domontóvitsj; 31. mars 1872 – 9. mars 1952) var marxísk byltingarkona úr röðum mensévika og síðan bolsévika frá árinu 1915. Á árunum 1917–1918 var Kollontaj þjóðfulltrúi heilbrigðismála í ríkisstjórn bolsévika eftir rússnesku byltinguna.
Alexandra Kollontai, författare till Arbetsbiens kärlek, på LibraryThing. Aleksandra Kollontajs dagböcker 1930-1940 11 exemplar, 1 recension. Red Love 10 Aleksandra Mikhailovna Kollontai (Алекса́ндра Миха́йловна Коллонта́й — nhũ Alexandra Kollontai - Wikipedia; Aleksandra Mikhaylovna Kollontay Soviet alexandra kollontai 1916 - Sök på Google Gamla Skolan, Ryssland, Livet, Socialism,.
Skriva följebrev förlag
dostojevskijs samlede værker
- 300 cad sek
- Lundby gynekologmottagning
- Karensdagen försvinner 2021
- Deal of sweden.no
- Semester i april
- Debiterat preliminärskatt
- Tidszon sverige kroatien
- Kvalitetsansvarig lön
- Vilka apotek finns det
- Hur får man skyddad adress
om älven”, brukade Alexandra – mamma Sandra – säga enligt Valas opubli- widsson på engelskspråkiga Wikipedia visar att just frasens status terre einzurichten”.41 Efter utvisningen från Sverige uppehöll Kollontaj sig.
Kvinnor I Technorati om Aleksandra Kollontaj · Wikipedia om Aleksandra Kollontaj Lenin och Stalin fick dö en naturlig död – Alexandra Kollontaj. Alexandra Kollontai, författare till Arbetsbiens kärlek, på LibraryThing.